Tänkbara metoder för att få in fler kvinnor

År 2014 ska 40 % av de brandmän som anställs inom räddningstjänsten vara kvinnor. Det har i alla fall myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) satt upp som målsättning. Det finns flera tänkbara metoder för att nå detta mål.

Bakgrund

1997 fick Räddningstjänsten i uppdrag av regeringen att utreda vilka åtgärder som bör vidtas för att förbättra rekryteringen av kvinnor till kommunal räddningstjänst, skriver Räddningsverket i sin tidning Sirenen som gavs ut i februari 2008. År 2007 arbetade det inom räddningstjänsten 60 kvinnliga heltidsbrandmän och 338 kvinnor arbetade som deltidsbrandmän. De utgjorde procentuellt 1,17 respektive 3,15 av det totala antalet brandmän i Sverige. Bland de sökande till utbildningen, Skydd mot olyckor (SMO), visar intagningsstatistiken att det idag endast är cirka tio procent kvinnor. Under elva år har det anställts 60 kvinnor inom brandmannayrket och under de kommande tre åren skall 40 % av de nyrekryterade brandmännen vara kvinnor, anser MSB. Det kräver att takten trappas upp och att nya metoder vidtas.   

Kvotering

Enligt dokumentet Policy för jämställdhetsarbetet i kommuner och landsting (1995) har chefer och övriga arbetsledare inom räddningstjänsten en ledande roll när det gäller attityder gentemot kvinnliga brandmän.  De måste både verbalt och fysiskt visa att de har en positiv inställning till både kvinnliga och manliga brandmän. Nils Zetterberg är en av arbetsledarna för ”Projekt Mervärt”. Projektet syfte är att man vill ändra attityder hos brandförsvarets anställda. Det var även Zetterberg som såg till att arbetslederna inom Storstockholms brandförsvar fick en treårig utbildning vilken påbörjades år 2008, skriver Clara Engman i en intervju med Nils Zetterberg den sjätte december förra året.   

Intresset

Kvotering av kvinnor har kommit upp på agendan. Detta skulle vara en möjlig metod för att få in fler kvinnor inom räddningstjänsten och innebär att man sätter upp en procentandel till anställningen. Det är dock förbjudet enligt svensk lag att kvotera in personer på grund av dess kön, men i till exempel USA är detta tillåtet. Däremot får man använda sig av positiv särbehandling vid rekrytering. Det innebär att man ska välja en person bland andra likvärdiga baserat på bland annat tester och meriter - om den finns en underrepresenterad grupp människor. Detta är dock frivilligt. En grupp människor räknas som underrepresenterad om den utgör mindre än 40 %. I dagsläget är intresset av positiv särbehandling inte särskilt stort. Enligt en intervju med Nils Zetterberg (2010) har ”vi kvoterat in män i hundra år”. Zetterberg hävdar att detta har gjorts felaktigt och därför är det nu kvinnornas tur. ”Ju större mångfald en grupp har – desto bättre fungerar gruppen…”

Projekt Mervärt

Mycket ligger i att öka intresset för kvinnor att söka sig till räddningstjänsten. I Gästrike räddningstjänst anordnar man ett sommarläger för gymnasietjejer med förhoppning om att lyckas tända intresset vid en tidig ålder. Tommy Törling, räddningschef på Gästrike räddningstjänst, säger i en intervju till svt den 16 juni förra året att ”Vi tror att vår organisation behöver fler kvinnor och människor med olika bakgrund och färdigheter, för att bättre spegla samhället och möta dagens utmaningar” I Norrköping får 44 sjätteklassare, häften tjejer och hälften killar, chansen att under ett år få utbildning till ungdomsbrandman. Målet är dels att ge en ökad kunskap inom området men också för att öka intresset i samhället för yrket, både för kvinnor och för män.

 Brandmännen Mikael Karlsson, Jens Ahlstedt och Max Bergkvist sa, i en intervju med Lisa van den Berg den 16 mars i år, att det förekommer personer som inte tycker att kvinnor passar in i yrket men att de själva anser att så länge man kan utföra alla arbetsuppgifter så spelar det ingen roll vilket kön personen har.

Dagens samhälle

I vår undersökning, som vi genomförde den 8 mars i år, intervjuade vi tio ”vanliga” personer i Stockholm om deras syn på brandmannayrket. Det övergripande svaret på frågan; ”hur ser en brandman ut för dig?” var att det var en muskulös man. Denna uppfattning delas som sagt av många och kan vara en tänkbar bidragande orsak till att intresset för brandmannayrket är relativt låg bland de som inte tillhör gruppen för den ”stereotypa” brandmannen.

 I dagsläget finns ett handlingsprogram för ökad jämställdhet och mångfald framtagen av räddningsverket. Ett av resultaten av detta handlingsprogram blev rapporten ”Jämställdhet och mångfald inom kommunal räddningstjänst – en forskningsöversikt” . Rapportens syfte är att utifrån forskning och studier beskriva och fastställa de problemområden inom den kommunala räddningstjänsten med fokus på brandmannayrket som hindrar mångfald och jämställdhet.

 Även ”Projekt Mervärt” som jag tidigare nämnt i denna artikel fortlöper och är ett unikt samarbete mellan RFSL, Storstockholms brandförsvar och Svensk Bevakningstjänst. Projektet handlar om att personal utbildas i likabehandling men även i att motverka diskriminering på grund av bland annat kön, etnicitet, funktionshinder och sexuell läggning.

Lisa van den Berg, 2011-03-28

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)